Svensk modernism & Samtidskonst

En av Sveriges främsta konstsamlingar finns i Norrköping

Museets historia började med en generös donation av industrimannen Pehr Swartz vid sekelskiftet 1900. Hans gåva av flera hundra konstverk ställdes ut i Villa Swartz, som då var både museum och bibliotek. Den då unga konsten fick inte plats i museets intima stilkabinett av äldre konst.

Kontakt

Kristina Arnerud Mejhammar

Intendent samling, arkiv, bibliotek
kristina.mejhammar@norrkoping.se
011-15 26 06, 0725-81 27 75

Receptionen
Tel: 011-15 26 00
(telefontid tisdag-söndag kl 12-16)
E-post: konstmuseet@norrkoping.se

Diskussionen om ett museum i tiden tog fart och grundandet av Norrköpings första konstmuseum sammanföll tidsmässigt med modernismens genombrott. 1946 flyttade Konstmuseet till dess nuvarande byggnad vid Kristinaplatsen, ritad av stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Skulpturparken runt Konstmuseet invigdes 1960 och omfattar idag femton konstverk – från Carl Milles via Elli Hemberg till Jacob Dahlgren. Skulpturparken tillkom genom en donation av byggmästare Sture Gillgård.

Norrköpings Konstmuseum är idag en plats för konstmöten och oväntade upplevelser. Museet har en av Sveriges främsta konstsamlingar med svensk modernism och samtidskonst. Här finns också en av landets största grafiksamlingar. Utställningarna sätter fokus på enskilda konstnärskap eller är tematiska med internationella utblickar. På Konstmuseet kan du också ta del av föredrag och andra kulturprogram som på olika sätt vidgar och fördjupar dina upplevelser.

Till 100-årsjubileet 2013 utkom skriften Följeslagaren – en guide till Norrköpings Konstmuseum som också beskriver 40 verk ur samlingen. Texterna är skrivna av nuvarande och tidigare personal vid museet. År 2017 publicerades en andra del: Följeslagaren 2 – En vägvisare till offentlig konst i staden och skulptur på Norrköpings Konstmuseum. Böckerna kan beställas genom museets butik.

En förteckning över måleri och skulptur i samlingen fram till år 2000 finns i Norrköpings Konstmuseum Katalog. Bestånden är inte digitalt sökbara idag.

Konstmuseets samling av måleri är, med några få undantag, svensk och omfattar konst från 1600-talet och framåt. Samlingen omfattar omkring 1.500 målningar. En betydande del av samlingen utgörs av modernistiska verk av konstnärer som Gösta Adrian-Nilsson, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Vera Nilsson. Olika former av abstraktion utgör en annan viktig del av samlingen, med Otto G. Carlsund i spetsen, vars arkiv förvaltas av museet. Under senare decennier har Konstmuseet aktivt engagerat sig för kvinnliga konstnärskap och tidigt satsat på samtida konst och berikat samlingen genom kompletterande förvärv av äldre verk.

Endast en liten del av samlingen presenteras i salarna, resten lagras i magasin. Museets första chef Aron Borelius strävade efter ”ett levande museum” och som ett led i detta arbete kan man se omhängningar av samlingen. Målsättningen är att besökaren i salarna möter både nytt och gammalt, välkända konstnärer sida vid sida med blivande klassiker.

Olika donationer har stärkt nya bitar i samlingen, till exempel 1970- och 80-talen genom Carl Johan Bolanders testamentariska gåva år 2016 – med verk av bland andra Ola Billgren, Lena Cronqvist, Peter Tillberg och Hans Wigert. Advokat Mats Nordström donerade ett stort antal äldre verk till samlingen år 1970.

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Your Content Goes Here