Maskinarbetaren (1918) av Gösta Adrian Nilsson, GAN

I Maskinarbetaren står Edvin Andersson, senare Edvin Ganborg, mitt i en virvlande värld av maskiner, färger och geometriska former. Edvin kom att få en särskild plats i GAN:s liv och konst. De träffades 1917 och enligt en berättad skröna ska deras första möte ha ägt rum i samband med ett slagsmål vid Norrmalmstorg. Det är svårt att veta hur mötet egentligen gick till – men att det blev betydelsefullt råder det ingen tvekan om. Edvin återkommer i flera av GAN:s målningar och 1918 tillägnade GAN honom utställningen Sjömanskompositioner.

GAN levde som homosexuell i en tid då homosexualitet var kriminaliserad i Sverige. Den manliga kroppen blev ett återkommande motiv i hans konst, och i Maskinarbetaren finns också en tydlig erotisk laddning. Edvins uppknäppta gylf och de blixtliknande formerna som strålar från skrevet är svåra att missa – men de är bara en del av den energi som genomsyrar hela bilden.

Runt Edvin rör sig hjul, rör, kuggar och andra maskinliknande former. Hans kropp är samtidigt uppbyggd av samma kantiga och kraftfulla former. Det är som om arbetaren och maskinen håller på att bli ett. De starka färgerna och de många diagonalerna förstärker känslan av fart, kraft och rörelse.

Hos GAN är den moderna världen aldrig stilla. Kroppen, maskinen, arbetet och begäret blir olika uttryck för samma energi. Och mitt i allt detta står Edvin – både som människa, modell och någon som hade en särskild betydelse för konstnären.

Gösta Adrian Nilsson, GAN (1884-1965)

Gösta Adrian-Nilsson, oftast kallad GAN, var målare, poet och konstkritiker och kom att bli en av pionjärerna inom svensk modernism. Med Lund som utgångspunkt och senare Stockholm, Berlin och Paris som viktiga platser i hans liv sökte han nya sätt att gestalta den moderna världen.

Under sina vistelser i Berlin och Paris kom GAN i kontakt med den internationella avantgardekonsten. I Berlin deltog han 1915 i grupputställningen Schwedische Expressionisten på det inflytelserika galleriet Der Sturm. Där visade han bland annat målningar med motiv av tåg och Lunds domkyrka. I Paris vistades han under första hälften av 1920-talet, där han bland annat kom i kontakt med Fernand Léger och den kubistiska konstens idéer.

I GAN:s målningar återkommer maskiner, tåg, sjömän, uniformer och arbetare. Han intresserade sig för rörelse, teknik och den moderna människans erfarenheter. Med geometriska former, starka färger och dynamiska linjer skapade han bilder där kroppar, maskiner och omgivningar ibland tycks bli delar av samma mekaniska system.

GAN:s konst rör sig mellan kubism, futurism och expressionism, men hans bildspråk är samtidigt personligt och lätt att känna igen. Han förenade tidens internationella konstimpulser med egna erfarenheter och skapade en konstvärld där arbete, kropp, teknik och framtid möts.