Drömmen i Tunis
Kärlek, sorg och längtan. Med sitt unika uttryck har Katarina Norling (1963-2019) en särskild position i svensk samtidskonst. Hennes verk rymmer de stora känslornas register och vibrerar i knalliga färger. Med material som snäckor, pärlor och tvålmassa bröt hon ny mark när hon slog igenom på 1990-talet.
Katarina Norlings konstnärliga process visade prov på en ömsint och ovanlig arbetsmetod; för att lära känna utställningsplatsen sov hon där samtidigt som hon gjorde anteckningar och skisser, säger Helena Scragg, utställningsintendent på Norrköpings konstmuseum.
Katarina Norling utbildade sig vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm 1986-91. Hon fick sitt genombrott 1991 med den mytomspunna utställningen Ariel på Forum i Stockholm, som därefter turnerade i Riksutställningars regi. Katarina Norling hade en omfattande utställningsverksamhet i både Sverige och utomlands. Hon skrev också texter, gjorde bokomslag och utförde scenografier för dans och opera.
Katarina Norling arbetade i olika format och material och förknippas ofta med skulpturer skapade för det offentliga rummet. Hennes offentliga verk utmanade många gånger sin samtid och påverkade synen på vad en skulptur kan vara. Idag är de ikoniska. Här kan nämnas Bobos Hjärta (1996) i Alnarp, Lund, Inne i Björns rum (2005) i Bergsjön, Göteborg och Rosa eko – inre eld (2012) i Norrkvarn vid Göta kanal.
I utställningen visas ett fyrtiotal skulpturer, målningar och objekt som synliggör ett betydande konstnärskap där det till synes lekfulla kan bära spår av något förlorat. Katarina Norling inspirerades i sitt konstnärskap av möten med människor och platser och resor var en självklar del av hennes konstnärliga praktik. I Drömmen i Tunis kan resan ses som en metafor för sökandet efter identitet och ursprung.
Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum, curator Helena Scragg. Tack till Göteborgs konstmuseum, Göteborg Konst, Moderna Museet, Skissernas museum, Statens konstråd/Linköpings universitet samt privata långivare för generösa utlån. Annika Öhrner, docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, har varit rådgivare.
På Norrköpings konstmuseum kan du även se
Lars Kleen – Flod
För första gången presenteras konstnären Lars Kleen (f. 1941) i en omfattande utställning på Norrköpings Konstmuseum. Ett av Sveriges viktigaste konstnärskap som rör sig i gränslandet mellan konst, arkitektur och installation lyfts fram genom flera helt nya konstruktioner. I sitt nya centrala verk Flod (2021-2023) gestaltar Lars Kleen i järn, betong, glas och trä naturens eviga rörelse av uppbyggnad och upplösning, styrka och skörhet.
Pablo Picasso – Genom ökenfågelns öga
I år är det 50 år sedan Picasso dog, vilket uppmärksammas på museer runt om i världen. Norrköpings Konstmuseum visar nu åtta grafiska blad av Picasso tillsammans med skulptur och konsthantverk ur museets samlingar. I samklang med Nils Wedels väggmålning Konsternas intåg visar dessa verk på konsten som källa till tröst, glädje och reflektion.
BLICK STILLA
Blick stilla ger perspektiv på hur konstnärer har utgått från naturen, landskapet och floran i sina gestaltningar från 1700-talet fram till idag. En målning med ett näckrosblad kan lika gärna spegla ett sinnestillstånd, ett tillstånd i naturen eller handla om måleriska frågor och illusionens flyktighet.
Ett något överväldigar förståndet: En samlingsomhängning i tolv avsnitt
Genom infogade hängningar under 2022 ska samlingen förändras, ruskas om, och fungera som plats för oväntade möten. Olika begrepp leder vägen genom denna blandning av konst som bryter med den linjära berättelsen som finns kvar som ryggrad. Förhoppningen är att hitta nya spår, att få oss att fundera över det invanda.
Det modernas framväxt – konst ur samlingen från 1870-talets friluftsmåleri fram till vår tid
I gallerierna 1 och 2 visas ett urval med verk från 1800-talets slut fram till samtidskonsten. Berömda verk som Carl Larssons Frukost i det gröna möter framtida klassiker som till exempel Lena Cronqvists Ormbunkar.
