Grafik

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Månadens grafiska blad

Grafiskt blad, augusti 2019

Harriet Löwenhjelm

(Sverige, 1887–1918)

Nu har baronen gått till sina fäder, 1915

Träsnitt, 81 x 68 mm

Träsnittets expressiva karaktär innebär att formatet inte upplevs som lika litet som det är. Scenen skildras på ett effektivt sätt där kontrasterna mellan svart och vitt skickligt används för att skapa en stämning. Till höger står en man som håller ett stearinljus, till vänster ligger en figur på en bädd. Två tavlor hänger på väggen bakom. Det är titeln som förklarar det man kanske bara anar: ”Nu har baronen gått till sina fäder”. Scenen skildrar en likvaka i ett adligt hem där mannen ligger bland släktporträtten.

Harriet Löwenhjelm har skurit denna bild och den ingick ursprungligen som illustration i den privata samlingen Sonetter till Nobla Damer och Döda Libertiner (1915). Löwenhjelm skrev både lyrik och verkade som konstnär, men kännedom om hennes litterära skapande fick allmänheten först postumt efter hennes för tidiga bortgång i lungtuberkulos.

Det är bokens sammanhang som även förklarar N:et uppe till höger i bilden: Bokstaven inleder den handskrivna dikten, ”Nu”. På ett elegant sätt har Löwenhjelm fört samman text och bild på ett humoristiskt sätt. N:et framstår både som bild på väggen och som diktens första bokstav. Dikten anslår en skämtsam ton som förtar något av det sorgliga motivet.

Martin Sundberg

Nästa grafiska blad