Hundraguldenbladet av Rembrandt

Grafik2019-01-23T15:58:36+02:00

Grafik

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Månadens grafiska blad

Grafiskt blad, april 2019

Reinhold von Rosen

(Sverige, 1894–1961)

Vårlandskap (Motiv från Nyköpingstrakten), 1938

Etsning och torrnål, 167×370 mm

Ett vidsträckt åkerlandskap öppnar sig inför betraktarens blick. Till vänster leder hjulspår utmed en gärdsgård och en skog in i bilden. Till höger, efter en del av åkern i den omedelbara förgrunden, syns några träbyggnader med halmtak omgivna av enstaka träd och sedan även skog. I fjärran, centralt i bilden, böljar mörka skogar.

Konstnären Reinhold von Rosen avbildar ett typiskt svenskt landskap. Trots den låga horisonten och trots att det är ett skogigt område har han lyckats suggerera ett betydande djup. Kompositionen ter sig enkel, men är driven såtillvida att blicken leds in i fjärran genom de föremål som skildras. Kort sagt: det är ett ytterst skickligt hantverk som vittnar om en klassisk skolning.

Reinhold von Rosen utbildade sig vid Konstakademien i Stockholm mellan 1917–1922. Hans intresse för grafik väcktes några år senare då han tillsammans med konstnären Axel Fridell besökte London. Fram till sin död skapade han flera hundra grafiska blad som utmärker sig genom sin detaljrika realism och sina svenska landskapsmotiv, gärna från Södermanland då han själv länge bodde på Åkerö slott. Detta grafiska blad bär undertiteln Motiv från Nyköpingstrakten.

Martin Sundberg

Nästa grafiska blad