Grafik

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Månadens grafiska blad

Grafiskt blad, september 2019

Georg Friedrich Schmidt

(Tyskland, 1712–1775)

Självporträtt (med spindeln), 1758

Etsning, 234×175 mm

Bakom en skrivpulpet sitter en medelålders man med ritpennan i handen. Bilden är beskuren så att endast hans överkropp syns. Han sitter inne i ett rum med ett fönster bakom sig till höger. På väggen hänger en värja och en fiol, på bordet intill pulpeten står en flaska och ett vinglas. Det är en gemytlig scen som skildras, till och med en spindel i sitt nät framför fönstret bidrar snarare till ett slags hemtrevnad än en känsla av förfall. Mannen är ledigt klädd, men har en hatt på sig.

Det är ett självporträtt av Georg Friedrich Schmidt, skapat 1758 då han vistades som konstnär vid hovet i Sankt Petersburg. Den tyske konstnären hade utbildat sig i Frankrike och snabbt avancerat där. I Berlin, där han hade fötts 1712, kunde han endast få en teknisk utbildning. Paris var konstens huvudstad och den franska estetiken dominerade i Europa. Schmidt blev god vän med franska konstnärer, som Antoine Pesne, och hävdade sin plats med sina kopparstick efter målade förlagor. En viktig förebild var Rembrandt. Schmidt utmärkte sig inte så mycket genom egna verk, utan genom att överföra färg och form till kopparstickens linjer. Även självporträttet övertygar snarare genom sin skicklighet och trevnad än genom innovation.

Martin Sundberg

Nästa grafiska blad