Grafik

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Månadens grafiska blad

Grafiskt blad, juni 2019

Edvard Munch

(Norge, 1863–1944)

Flickan och döden, u.å. (ca 1894)

Torrnål, 300×214 mm

Mot en vit bakgrund avtecknar sig i mitten av bladet en ung, naken kvinna. Lidelsefullt omfamnar hon ett skelett. Kvinnan är vit, framträder genom konturerna, håret är långt och mörkt. Skelettet är däremot mörkt och onyanserat. Deras gemensamma rörelse är elegant där hon lyfter på sina fötter för att komma i höjd med skelettets kranium. Skelettet i sin tur sträcker på ett dansant sätt ut sitt högra ben så att det sticker fram mellan kvinnans lår. Beröringen genom deras rörelse är kanske mera erotisk än elegant.

För konstnären Edvard Munch stod existentiella frågor egentligen alltid i centrum för konstnärskapet, oavsett om han målade eller gjorde grafik. I linje med samtidens symbolism gestaltas en morbid fantasi i förening med en ornamental utsmyckning.

Mötet mellan liv och död – eller: livets kretslopp – är uppenbart här, men understryks ytterligare genom det dekorativa ramverk som omger det centrala fältet. Här har Munch avbildat spermiers böljande rörelse i marginalen till höger, vänster och upptill. I den nedre marginalen syns tre små huvuden – kanske de foster eller barn som spermierna kan vara delaktiga i att skapa.

Martin Sundberg

Nästa grafiska blad