Hundraguldenbladet av Rembrandt

Grafik2019-01-23T15:58:36+00:00

Grafik

I Norrköpings Konstmuseums samling ingår grafiska blad från sent 1400-tal fram till samtiden. Samlingen, till skillnad från måleri och skulptur, är internationell. Bibliska och mytologiska scener, porträtt och landskap möter här inträngande skildringar som vittnar om krigets fasor. Genom inköp och gåvor har museets samling under årens lopp vuxit och anses idag höra till de främsta i landet.

Grafikens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har som konstart en stor spännvidd och omfattar ett flertal olika tekniker, som bland annat träsnitt, kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, litografi och fotopolymergravyr. Dessa tekniker utvecklades ur behovet att kunna mångfaldiga en bild och därmed nå ut med ett budskap till en allt större krets. Den tryckta bilden användes för illustrering av böcker och almanackor eller framställning av helgonbilder, s.k. ettbladstryck, spelkort och programblad. Även kungliga evenemang som bland annat bröllop och begravningar dokumenterades i grafisk form.

En förutsättning för den tryckta bilden var tillgången på papper. I Europa anlades pappersbruk under medeltiden. Det första träsnittet trycktes redan i slutet av 1300-talet. Under de följande århundradena, 1400- till 1600-talen, framställdes även bilder tryckta från infärgade och graverade eller etsade plåtar, gärna i kombination. Först 1798 uppfanns litografin, en tryckteknik där bilden tecknas med krita eller penna på kalksten. Litografin blev den vanligaste tekniken under 1800-talet och spelade en viktig roll genom att förse dagspressen med bilder.

Konstnärer som bland andra Albrecht Dürer, Rembrandt, Francisco Goya och Picasso utvecklade de grafiska teknikerna till fulländning. De hade ett personligt förhållande till grafiken som medium och såg dess möjligheter. Inom det grafiska området blev dessa konstnärer banbrytande och kom att utveckla konstarten till en självständig, konstnärlig uttrycksform.

Månadens grafiska blad

Grafiskt blad – februari 2019

Pär Thorell

(Sverige, 1923–1969)

Konstnärskamrater i Linköping, 1950

Torrnål, 117×110 mm

Bladet föreställer ett antal ansikten, sammanlagt sju stycken, och enligt titeln är det konstnären Pär Thorells bekantskapskrets som avbildats. Kompositionen påminner om en sida ur ett skissblock och det ser ut som om konstnären kastat ned snabba ögonblicksbilder av sina vänner. En del ansikten kan vara svåra att upptäcka på grund av placering, vinkel och att de endast är antydda.

Konstnärens verktyg, torrnålen, är en vass nål som används för att rista in linjer direkt i tryckplåten. Motivet kan sedan tryckas på papper. Karaktäristiskt för torrnålsgravyren är att det bildas vallar, även kallat grader, i plåten där nålspetsen drar upp fåror som färgen fastnar i. I trycket leder det till en mjuk, luddig linje.

En intressant fråga är om Thorell arbetat direkt på kopparplåten eller om han använt sig av en tecknad förlaga. Det senare alternativet är nog troligast eftersom det kan vara en utmaning att tänka spegelvänt. Ett knep, som grafiker brukar använda sig av, är att ta en spegel till hjälp. Det är dessutom svårt att rätta till sina misstag på kopparplåten, den är med andra ord inget lämpligt skissmaterial. Detta till trots så har Thorell i Konstnärskamrater lagt stor vikt vid att behålla det enkla, spontana och skissartade uttrycket.

Matilda Karlsson, 2016

Nästa grafiska blad